Archive for the ‘Mixology’ Category

Long Pig Punch

Tuesday, February 9th, 2010

Kannibaler, och då menar jag inte moderna efterapningar, utan de verkliga människoätarna från söderhavet som åt sina fiender för att ta deras mana och förnedra dem tycker väll alla är både skrämmande och fascinerande. Det är något overkligt över dessa krigare som levde för länge sedan. Det känns inte riktigt sant att stridslystna kannibaler faktiskt har funnits, krigat och dinerat i samma värld som vi lever i.

I boken Fatuhiva – Tillbaka till naturen av Thor Heyerdahl berättar han om hur de bor med en kannibal. Förvisso en pensionerad kannibal men ändå en person som när han var ung åt människokött. Det är spännande att läsa om rädslan de känner de första nätterna hos kannibalen. Beskrivningarna av hur kannibalens far åt människokött är makabra och skrämmande.

Long pig är en benämning på människor som användes i Polynesien och antyder att de, människorna alltså, går utmärkt att äta. Jag har alltid tyckt att det är ett lustigt begrepp. Ett roligt ord med mycket makabert och osmakligt som ligger bakom. En oskyldig och matig term som gömmer mörka, mordiska hemligheter.

Ibland får man ett infall – man kanske är sugen på något, tänker på ett kul ord eller är nyfiken på en smakkombination. Ibland orkar man ta den tanken och göra något verkligt av det. En tanke blir till en handling och ibland blir det något bra när man är klar.

En Long Pig Punch låter i mina öron väldigt roligt. Det är en ordlek som rullar fint på tungan. Just den tanken slog mig en dag på väg hem från jobbet. I kväll ska det bli en rosa Long Pig Punch. Vad skulle den innehålla, hur skulle den smaka?

Long Pig Punch
1 oz Ananasjuice
1 oz Limejuice
½ oz Grapefruit juice
¼ oz Falernum
½ oz Enkel sirap
1 oz Ljus kubans rom
¼ oz Ljus martinique rom
¼ oz Gin
4 stänk Grenadine
4 stänk Kokosgrädde

Skaka alla ingredienser och häll upp i ett högt glas. Fyll på med mer is om det behövs. Garnera med några cocktailbär, sugrör och en drinkpinne.

Att den skulle vara rosa, eller skär, var jag säker på. Grisrosa liksom. Att den skulle innehålla rom likaså. Ljus sprit skulle det vara för att en inte ska bli för mörk. Havana Club kombinerat med gin ger ett bra djup. Gin är ju dessutom brittiskt och de kan ju vara ganska sviniga ibland så det passade. Fläsk med glaserad ananas var en av Trader Vic’s favoriträtter så ananas fick vara med. Lite falernum som ju har en hel det smaker som för tankarna till julen och dess smaker. Några droppar krämig kokosgrädde och grenadine för textur och färg. Det blev en skön samling exotiska ingredienser som mer eller mindre långsökt förde tankarna till grisar och fläsk.

Och där var den, grisrosa och välsmakande. En läckerhet som gör gott för själen och som du vill njuta av om och om igen. Precis som en riktig long pig ska vara.

Pimento Liqueur

Monday, January 18th, 2010

Inte nog med att det är nästan omöjligt att stava till liqueur att förstår sig på vad Pimento Liquer och hur man får tag på det är inte något man gör i handvändning.

Pimento är i det här fallet inte en smaskig, röd paprika sort utan en benämning på allspice, Jamaikansk peppar, kurundu, myrtle pepper, newspice eller som vi kallar den i sverige: kryddpeppar. Att det kallas pimento är för att det finns en art av kryddpeppar som heter pimenta. Men vi kommer kalla det allspice och Pimento Liqueur heter också ofta Allspice Dram. Förvirrande? Mycket. Allt som har ”dram” som ändelse är ofta ganska luddigt, och det är så det ska vara. Punkt.

Det går faktiskt att köpa Pimento Liqueur. Wray and Nephew gör en Pimento Liqueur men du lär inte springa på den på Systembolaget och den är inte lätt att hitta på internet. Men vi vill ju ha Allspice Dram, Pimento Liqueur. Vi vill dricka de där goda drinkarna som använder sig av denna ingrediens. Vad göra? Det enklaste är helt enkelt att göra din egen.

Allspice eller kryddpeppar är en krydda som du säkert träffat på tidigare. Inlagd sill och mormors grytor kryddas ofta med lite kryddpeppar. Det är en klassisk krydda och den finns i alla kryddhyllor. Den en gång så luxuösa och monstruöst dyra allkryddan kan du alltså plocka upp i stort sett vart som helst nu för tiden. Och det är bra för kryddpeppar, socker och lite sprit är det enda vi behöver för att skapa en välsmakande, vacker Pimento Liqueur.

Pimento Liqueur

Krossa 1 dl kryddpepparkorn i en mortel tills de är finmalda. Använd så färsk kryddpeppar som möjligt då de innehåller mer av de goda oljorna som håller smakämnena vi är ute efter. Värm krosset med 3 dl ljus rom (eller vodka) precis tills det kokar upp. Ta bort från värmen och rör om så du får en kraftigt röd-brunt soppa.

Häll över soppan i en tom, ren flaska. Se till att få med alla små smulor och korn av kryddpepparn. En tratt och en tesked kan vara till god hjälp. Fyll på flaskan med mer rom (eller vodka) tills den är 3/4 full. Sätt igen flaskan, skaka kraftigt och låt den stå i minst två veckor. Gärna längre. Skaka om den lite då och då.

När soppan stått i minst två veckor filtrerar du bort kryddpepparkrosset. En saftduk, några kaffefilter och liknande behövs i detta skede. Filtrera många gånger och försök få till en klar röd-brun vätska som inte innehåller några fällningar.

Nu tar du och spär kryddpepparvätskan med sockerlag gjort på bästa sortens demerarasocker (råsocker). Du ska ha lika mycket sockerlag som kryddpepparvätska. Låt detta stå och mogna i en sluten flaska minst en månad innan du använder det. Piementolikören kommer bli bättre och bättre ju längre den står.

Dr Funk

Thursday, December 3rd, 2009

Dr FunkLess is more brukar man säga när man vill lyfta fram det goda med enkelhet och renhet. Det är ett uttryck som vi tikientuseaster inte vanligen brukar svänga oss med men när det gäller drinkar så måste även de mest inbitna tikifilerna erkänna att några av de bästa drinkarna är enkla och effektiva. Få kvalitativa ingredienser ger balans och perfektion.

En av mina favoriter bland tikidrinkarna är den klassiska Dr Funk. Den förenar rom, lime, grenadine och en skvätt anisett till en oväntat fräsh och uppfriskande drink. Att den är uppfriskande är i och för sig kanske inte så konstigt då drinken sägs ha börjat sitt liv som en hälsodrink. En viss doktor Funk som var verksam på Samoa i början av 1900-talet ska ha serverat sin drink som då innehöll absinth som en kur för all sköns åkommor. Där av namnet; Dr Funk. Han var tysk.

Dr Funk
¾ oz Limejuice
½ oz Grenadine
oz Ljus kubans rom
1 tsp Pernod
1 oz Club soda

Skaka alla ingredienser utom sodavattnet med is. Häll upp i ett pilsnerglas eller en Fu Manchu-mugg. tillsätt eventuellt mer is och toppa med sodavattnet. Garnera med en myntakvist.

Idag serveras Dr Funk på alla etablisemang som vill ha någon slags tropisk anknytning. Ofta i en så kallat Fu Manchu-kopp. Den är fortfarande en kick för hälsan.

Den är också en drink som nyttjar ett fåtal enkla ingredienser och skapar något stort. Helheten blir större än delarna. Kanske kan vi tacka den tyska effektiviteten för detta, kanske kan vi bara höja våra glas och skåla för god hälsa och god rom. Less is more.

Jungle Bird

Wednesday, November 4th, 2009

En superb Jungle BirdJag hamnade på Tiki Room med några goda vänner för att skölja ner middagen men en läcker drink. Glada i hågen beställde vi det vi önskade och jag, inspirerad av middagens Campari-samtal, tog en Jungle Bird. En spännande kombination av rom, lime, ananas och Campari.

Campari är en klassisk italiensk bitter med djup röd färg och en fyllig smak av blodappelsin och örter. Här i Sverige är antagligen en enkla Capari och juice mest känd men Campari, som har funnits sen 1860-talet, trivs bra i riktigt klassiska coctails som Negroni och Americano.

Min Jungle Bird som jag fick på Tiki Room var bra och fick mig att vilja göra en själv.

Jungle Bird
½ oz Enkel sirap
½ oz Limejuice
¾ oz Campari
oz Mörk jamaikansk rom
4 oz Ananasjuice

Skaka länge med iskuber och häll upp i ett stort glas.Garnera med en apelsin- och citronskiva samt ett cocktailbär och en orkidé.

Nån vecka senare hade jag en flaska Campari hemma i tikibaren och tog mig en Campari och juice med mycket fin is och garnerad med några skivor apelsin. Inte illa, inte illa alls. Hade det varit varmt och stålande sol hade detta kunnat bli en vardagsfavorit. Svalkande, balanserad och med en lång fin eftersmak perfekt för en het sommardag.

Samma känsla gav den Jungle Bird som jag sen gjorde. Jungle Bird härstammar från Kuala Lumpur, närmare bestämt The Aviary Bar i Kuala Lumpur Hilton och såg ljuset i slutet av 70-talet. Mogen lime, söt anansjuice och mörk jamaicansk rom ackompanjerar Camparin till en exotisk och nyanserad upplevelse som gjord för heta dagar vid poolen. Muy, muy bueno!

Sockersött ska det vara

Thursday, October 15th, 2009

Sugar Cane Farming

På allmän begäran kommer här en liten introduktion till sockerlagens underbara värld.

I många drink och cocktailrecept förekommer socker, sockerlag, honung eller olika formar av sirap som ingrediens. Sockret är såklart till för att ge sötma men kan också bidra med färg, smak och textur.

Den enklaste varianten av sockerlag är lika delar socker och vatten som värmes så sockret löses. Detta är enkel sirap, sockerlag eller kort och gott bara sirap. Vill du vara lite mer fancy tar du råsocker istället för vanligt vitt socker. Detta ger en lite mer nyanserad smak men får också en brun färg som givetvis färgar drinkar. Råsockret är också lite “svagare” än vanligt vitt socker så här kan det vara läge att ta lite mer socker. Jag brukar ta ungefär tre delar socker och två delar vatten för att lura fram en bra sötma.

Andra varianter på sötningsmedel du kan experimentera med är att göra sockerlag av honung eller palmsocker. Formulan minst 1 + 1 gäller även här. Det finns även flytande råsocker och färdig sockerlag att köpa om du är lite slapp. Vissa drinkar kräver lönnsirap som sötning. Detta ger ytterligare en annan smak som lyfter de drinkar som använder det. Dansukker har en intressant artikel om sockrets historia som jag varmt rekomenderar.

Bomber och granaterSmaksatt sirap används också friskt i drinkar och cocktails. Grenadine som är sirap smaksatt med granatäpple är mycket vanligt. Den har en klar röd färg som ofta används för att färga drinkar. Smaksatta siraper finns att köpa färdiga i parti och minut. Allt från super artificiella till organiska siraper finns i mängder av smaker. Monin är ett märke som är relativt lätt att få tag i här i Sverige. De har en kvalitet som är helt okej och finns i välsorterade matvaruaffärer samt i vissa kaffebutiker.

Smaksatt sirap kan man även göra själv. Detta är en rolig sysselsättning och äkta vara ger alltid mer smak än massproducerade produkter. Grenadine, passionsfrukt-, kanel- och piementosirap är lätt att koka ihop. Det är lite som att koka gammal hederlig saft.

Fest med Falernum

Wednesday, October 14th, 2009

LimeFalernum är en av de där mystiska ingredienserna som dyker upp när man förkovrar sig i tikidrinksrecept. Fina drinkar som Test Pilot, Jamaican Rum Swizzle, Navy Grog och den mäktia Zombie använder sig av Falernum för att nå fantastiska smakhöjder. Falernum  har smak av lime, ingefära, mandel och kryddnejlika. Ofta brukar kryddor som vanilj, stjärnanis, kryddpeppar och kaffe fullända smaken. Som en äkta produkt av de karibiska öarna ska Falernum vara en värmande, mustig mix. Som tropisk sommarhetta på flaska.

Här i kalla Sverige är det svårt att få tag på Falernum. På eBay och Amazon kan man köpa Fee Brothers Falernum som ska var helt okej. John D. Taylor’s Velvet Falernum är en trevlig likörliknande variant som finns på vissa import siter och kan vara värd att hålla utkik efter när du åker utomlands.

Den trevligaste varianten och antaligen den med bäst och genuinast smak får du givetvis om du gör egen Falernum. Det är lite pyssligt, men det är väl värt besväret.

Falernum

Börja med att blanda nedanstående ingredienser i en ren glasburk. Låt den stå i  24 timmar och dra. Skaka burken nån gång ibland.

3 dl sprit (Vodka, ljus rom eller liknande. Gärna riktigt stark.)
½ dl fint skivad ingefära
Skalet från åtta limefrukter
40 kryddnejlikor (Så färska som möjligt.)

Använd ett zestjärn för att gnugga av skalet från limen. Se till att undvika det vita från skalet. Om du vill vara lite extra fancy kan du tillsätta äkta vanilj, ett par stjärnanis eller några krossade kaffebönor som får dra med. När mixen stått till sig filtrerar du blandningen genom dubbla kaffefilter eller ännu hellre dubbla saftdukar. Pressa ut så mycket vätska som möjligt utan att få med för mycket grummel.

Nu tar du och tillsätter;

4 dl enkel sirap (Som ska vara kallskakad.)
1 dl färsk limejuice
3-5 droppar mandelessens

Skaka allt så det blandas ordentligt och du är har en Falernum du kan både njuta av och skryta med.

Vissa gillar att byta ut lite av limejuicen mot citronjuice. Jag kan tänka mig att lite grapefruktsjuce skulle kunna fungera det också. Din Falernum håller cirka en månad i kylen. Starkare sprit gör att den håller längre. Det klassiska konserveringsmedlet Atamol kan också hjälpa till att fölänga hållbarheten.

Falernum är absolut något som är värt att experimentera med. Pröva med exotiska kryddor och juicer och framför allt. Njut!

Blood Rites

Monday, September 28th, 2009

Att mixa fram nya drinkar är ju en av de största nöjena man kan ha här i världen. Inget är ju godare än en riktigt balanserad och fin drink som lånar smaker från mogen frukt, sötma från sockerrör och bett från exotisk rom.

Blood Rites
1 oz Blodapelsinjuice
2 oz Mörk jamaikansk rom
½ oz Enkel sirap
1 dash Grenadine
1 oz Limejuice

Skaka allt med iskuber och häll upp i ett dubbelt Old Fashioned-glas. Pressa i en limeklyfta. Lime klyfta

Blood Rites var en av de första recepten jag laborerade fram. Den lånar en hel del inspiration från en klassisk Daiquiri men den här drypande mörkröda drinken har betydligt mer tyngd och en tydlig, fruktig smak av lime och blodapelsin.

Använd gärna blodappelsiner och lime som är riktigt solmogna för att få ut den där lena smaken. För att få ut det mesta ur din ritual ska rommen vara riktigt mörk och jamaikansk. Myers’s Original Dark eller Captain Morgan Black Label passar utmärkt. I nödfall kan en tung Kubanks rom fungera.

Mystery Island

Monday, March 2nd, 2009

En av mina få “claims for fame” är drinken Mystery Island som jag satte ihop för några år sedan. Som många andra av mina kreationer kom den till av en slump men blev så pass hyfsad första gången jag gjorde den att jag ville pröva den igen. Efter mycket prövande och justerande hade jag till slut en drink som var behaglig både för öga och smaklökar. Av ytterligare en slump hamnade receptet i Beachbum Berry’s Grogblog och med det så hade jag äntligen fått mina 15 minuter i rampljuset.

Mystery Island
½ oz Enkel sirap
½ oz Grenadine
1 oz Spiced Rum
1 oz Gin
1 oz Ananasjuice
1 oz Limejuice

Shake with ice cubes and strain into a Double Old Fashioned glass. Garnish with one single big lump of ice.

“Our next recipe comes to us from that exotic tropical paradise, Sweden. Well, that’s what Sweden would be if Stockholm resident Flamingo Fred, a.k.a Fredrik Berggren, had his way. “Good and true Tiki is something rarely seen in these parts of the world,” laments Fred, “and as the drinking culture in Sweden consists of beer and over-sweet grogs, I’m doing my best to spread the gospel of tropical drinks.” Here’s to you, Fred, and your creation: 1 ounce gin, 1 ounce spiced rum, 1 ounce unsweetened pineapple juice, 1 ounce fresh lime juice, and 3 teaspoons each grenadine and sugar syrup, shaken with ice and poured into a tall glass. Top it all off with a dash of soda water. Alternatively, Fred suggests straining the drink into a double old-fashioned glass containing one large chunk of ice, so that the ice becomes “a lonely, mystery island in a dangerous, exotic red sea. The name of the drink should be something like Mystery Island,” adds Fred, somewhat sheepishly: “Very cheesy. You get kind of poetic after a few rounds, don’t you think?” Absolutely. Three Mystery Islands and we’re practically Erik Axel Karlfeldt!”

Läs hela artikeln på Beachbum Berry’s Grogblog.

Suffering Bastard

Tuesday, May 27th, 2008

En fruktig Suffering BastardMånga klassiska cocktails har klassiga namn som Manhattan, Million Dollar Cocktail eller El Presidente. De känns lyxiga och sofistikerade. Namnen på drinkarna speglar känslan man har när man dricker dem. Klassiskt, klassigt, lyxigt och kanske lite spännande. Därför är det svårt att inte bli lite nyfiken på en drink med den tämligen oglamorösa namnet Suffering Bastard. (more…)