Men som så många andra i doktorns bok är den en liten pärla, en liten stark pärla.

Det är något visst med riktigt gamla cocktails (den här härstammar från slutet av 1800-talet). Det var antagligen mer okej att vara lite halv lullig för jämnan på den tiden. Ganska många måste varit ganska fulla ganska ofta. De här gamla drinkarna är ofta väl balanserade med djup, varierad smak och de är alltid starka som en hästspark.

Nu är det väll inte att rekomendera att vara småfull dagarna i ända. Men vill man ha en kick före den fina middagen så är en sådan här gammal cocktail precis vad doktorn ordinerar. Den sätter fart på magen utan att göra dig mätt av juicer eller mejeriprodukter.

Det här är en god och stark cocktail. Den är fint balanserad och ingen smak tar överhand utan det fruktiga och bittra samsas med den svaga sötman från likörerna och bildar en fin bakgrund till den starka, heta brandyn. Här kan du absolut använda din fina brandy eller cognac. Det här är en äkta klassisks cocktail där ingredienserna lyfter varandra och bildar en drink som är mäktig och kraftfull.

East India som antagligen mest är känt genom East India Trading Company för oss moderna landkrabbor var britternas namn på kolonierna i Indien, Burma, Malaysia, Singapore med mera. Den här drinken representerar alltså en hel subkontinent och mer därtill. Det är, med andra ord, en ståtlig drink.

Man tror att högtiden har sina grunder i en säkerligen sober och smakfull festival som de gamla goda Aztekernas hölls för att ära gudinnan Mictecacihuatl – drottningen av de dödas värld.

Sockerskallar, godis, blommor, god mat och stärkande dryck ställs vid de dödas gravar för att göra dem nöjda och glada. Parader och spektakel hålls för att hedra de döda. Hela den latinska världen har tagit till sig Dia de los Muertos och även den amerikanska Halloween har inte helt oväntat inspirerats av Day of the Dead.

Sminkningar föreställande sockerskallar har under senare år blivit populära bland halloweenfirare och det är givetvis Lady of the Dead som stått modell för de eggande sminknigarna och Lady of the Dead är ingen annan än aztekernas Mictecacihuatl.

Jag har alltid tyckt att det är en fin och trevlig tradition att fira andra kulturers högtidsdagar när de faller en i smaken och passa i tiden. Allt för att få festa till det lite extra. Och en högtid med dödskallar som varar i två dagar kan man ju bara inte missa under denna mörka årstid.

Ska man fira Dia de los Muertos utan smink, ben och underjordens alla hemskheter (eller Trickande och Treatande för den delen) så är det en fin Tequila eller Mezcal man ska ta till. Agavespriten är Mexikos sprit och inget annat passar sig under dessa två dagar. Så varför inte skåla de döda och minnet av dina förfäder med en klassisk, enkel och god Tequila Sunrise. Salud a los muertos! Salud de la reina Mictecacihuatl!

En Bishop Cocktail hör inte standard cocktailsen precis. Den är ju som en vin-daiquiri med stor rund smak och mäktig djup färg. Vinet märks verkligen men jag tycker att det blir förvirrat och inte helt behagligt. Jag prövade att ha lite extra socker i Bishop Cocktail och det gör drinken något behagligare att dricka men å andra sidan försvinner smaken av lime och rom nästan helt och kvar blir bara en smak av druvjuice. Så, nä, det gör nog inget bättre det heller.

Jag måste säga att en Bishop Cocktail inte känns så inspirerande vare sig till namnet, utseendet eller smaken. Den är okej, hyfsad på alla plan men jag tror alla inblandade skulle bli gladare om du bjöd dem på en standard Daiquiri och ett glas rött vin.

Birdie cocktail är nämligen riktigt, riktigt trevlig. Den har en full, utvecklad smak men är ändå lätt och behaglig. Den har en stark, fin fruktig smak utan att bli för saftig eller sliskig. Den balanserar fint mellan sötman och spritiheten. Det här är en riktigt fin cocktail att bjuda på efter middagen.

Som vanligt anger Guiden bara rommen som ”Cuban Rum” och som vanligt tar jag Havan Club 3 Años och det tillsammans med Cointreau och (givetvis) färska juicer fungerar fantastiskt. Jag prövade med mörk rom också bara för att pröva men det var inte alls lika bra. Drinken blir tyngre och de fruktiga smakerna kommer inte fram lika fint. Smaken blir tydligare och betydligt mer tropisk med ljus rom.

Den här känns nästan lite tiki. Lite pre-tiki. Roligt.

Men som sagt, det här verkar vara en cocktail som är på väg att bli bortglömd. Kanske kunde den lanseras som någon slags golfdrink för att få ett uppsving? Kanske är har den för vanliga ingredienser för att vara spännande nog i dagens mixologiska cocktail revival. Kanske har den ett namn som är lite för slätstruket. Något svårare eller farligare kanske skulle putsa upp dess image. Kanske skulle den serveras över is med en fräck garnish. Vem vet?

Hur som helst – en Birdie Cocktail är en riktigt trevlig cocktail som förtjänar lite uppmärksamhet.

Att koka sirap är inte svårt och kan vara mycket trevligt och förhöja upplevelsen av dina drinkar till oanade höjder. Väljer du frukt som är i säsong och är fint mogna kommer du kunna skapa siraper som slår de kommersiella produkterna med hästlängder.

Här nedan följer ett grundrecept på sirap som du kan laborera med.

Ett grundrecept på sirap

2 dl vatten
3 dl socker
ca 2 dl fruktkött
Eventuella kryddor (lite äkta vanilj är aldrig fel)

Skala, hacka, fördela, mosa eller vad som nu passar för den frukt du valt. Lös upp sockret i vattnet under svag värme. När sockret har löst upp sig häller du i frukten och rör om ordentligt. Höj värmen och låt allt koka upp ordentligt en kort stund. Sänk sen värmen och låt sirapen puttra på svag värme i 15 minuter eller längre.

Här gäller det att känna av konsistensen lite – du vill ha en sirap som är lite tjock men inte för trögflytande. Blir sirapen för tjock så tillsätt lite vatten för att späda ut den. Kokar det väldigt länge blir det gelé av sirapen och det kan ju vara trevligt i och för sig men gör sig inte så jättebra i drinkar.

När sirapen fått en bra konsistens tar du kastrullen av värmen och låter den svalna under lock. Tillsätt sedan en 4-5 cl sprit. Ju starkare dessdå bättre. Spriten kan givetvis påverka smaken beroende på vad du väljer för sprit. Vodka, eller ljus rom gör sig bäst till siraper med lättare smak medan till exempel brandy fungerar fint till sirap av körsbär eller jordgubbar.

Häll sedan upp sirapen i väl rengjorda flaskor eller burkar. Sirap håller sig tack vare sin höga sockerhalt och alkohol relativt länge. Titta, lukta och smaka om den är okej och förvara helst din sirap i kylskåpet.

Tänk på att den sirap vi använder till drinkar och cocktails egentligen är samma sak som ungdomarna dricker på sina saftkalas. Med andra ord kanske din mormor är ett ess på att koka riktigt bra sirap (eller saft då alltså). Du kan också hålla ögonen öppna efter riktigt fin saft i butiken, den kommer fungera bra i dina drinkar. Alla medel är tillåtna så länge slutprodukten smakar ljuvligt.

Dessa siter säljer färdigproducerad sirap:
http://www.barkonsult.se/
http://www.barking.se/
http://www.thewhiskyexchange.com/
http://okolemaluna.com/
http://smallhandfoods.com/

Between the Sheets är en cocktail som har varit populär för inte så länge sen. Under 80- och tidiga 90-talets tveksamma cocktaildimma var ”sexiga” drinkar som Slippery Nipple, Sex on the Beach och då även Between the Sheets populära. En eggande namn och mängder med sprit var allt som behövdes.

Between the Sheets är en spin-off från klassiska Sidecar. Men genom att byta ut lite av brandyn mot ljus rom så blir Between the Sheets lite lättare. Kanske blir den också lite tråkigare.

Jag har sett att vissa rekommenderar att göra Between the Sheets med mörk, lagrad rom istället för ljus rom. Det skulle säkerligen göra drinken trevligare och mer spännande men det skulle också ta den närmre en riktig Sidecar igen. Och då kanske man lika gärna kan göra en riktig Rom Sidecar?

Hur som helst – Between the Sheets cocktail är en klassiker, en förbudstidsklassiker. Stark, spritig och farlig.

Jag gjorde min Between the Sheets med ljus Havana Club, Grönstedts Cognac och Cointreau vilket fick fram en fin smak och en härligt gyllene färg. Till en början var den väldigt spritig men efter en stund tog citrusen, speciellt apelsinen, över och på slutet var den riktigt behaglig och fruktig. Kanske skulle den kunna vara lite surare än vad receptet anger. En citrontwist hade också varit trevlig.

Recetet anger att en Between the Sheets skall skakas men jag tycker att när det är så lite citron i kan du gott röra den. Den får en underbar lyster om du rör den.

Men det här är inte en fantastisk cocktail. Den är okej men det är nog mest det ”sexiga” namnet som gör att den fortfarande har någon popularitet. Helt klart så kommer man hamna mellan lakanen efter ett par Between the Sheets. Eller i alla fall önska att man han dit innan man somnade i hallen.

Trader Vis Grog är Trader Vics egna tolkning av en grog. Enkel och stark, smakfull och balanserad ska en grog vara och det är precis vad Trader Vic Grog är. Orginalgrogen var betydligt enklare i sin formulering och uppskattas nog mest av saltiga sjömän.  Den här grogvarianten är fruktig och mycket god. Den är faktiskt så god att jag aldrig har fått några klagomål på den, tvärt om, den är alltid uppskattad. Det här är en perfekt drink, en perfekt tiki-drink, att bjuda vänner och bekanta på. Enkel, balanserad och mycket god i smaken. Dina vänner kommer garanterat tycka om den och säkerligen vilja ha både en och två till.

Precis av samma anledning är Trader Vic Grog en bra drink att laborera med för nybörjarmixaren. Den är enkel men har några ingredienser som är lite exotiska. Du får använda både juice, sirap och bitter. Och givetvis så får du använda rom. Med den här grogen som grund kan du pröva gärna romsorter och siraper för att se hur de påverkar smaken på din drink. Kanske kan du hitta en egen grog som är alldeles fantastisk.

Vem du än är och när det än är så är en Trader Vic Grog en saftig fröjd för själen.

Det här är kanske inget för den ärrade cocktail-snobben men i all sin enkelhet så är en mycket smaklig kokosdrink. Speciellt om du hittar en bra kokosgrädde.

Den är ingen kändis riktigt men Tiki Room i Stockholm har den på sin meny så du har en chans att få den ute på lokal. Har du några gottegrisar över och vill du bjuda på en härlig drink som efterrätt kan en Tower Isle vara ett bra val.

Kanske beror populariteten lite på att det är den första drinken i Beachbum Berry’s vid det här laget legendariska Grog Log. Fast mer troligt är att den är så populär för att den är relativt enkel och mycket, mycket god. Kombinationen av kryddor och rom är verkligen läcker i en Ancient Mariner. Det här är en utomordentlig drink för att testa vad din Piementolikör går för.

Ancient Marinern har liknats vid både Trader Vic’s Mai Tai och vid Don the Beachcombers Navy Grog och det är inga dåliga jämförelser. Smaken är dock unik och Beachbum Berry har verkligen lyckats få till en speciell drink som vilar fint på det gamla arvet från tikidrinkens (första) gyllen ålder.

Grog har ju sedan länge haft en stark anknytning till sjöfart. Även rom är ju en dryck som lätt för tankarna till sjöslag, pirater och annat kul som har med havet att göra. Den första groggen lär ju ha vart rom utblandad med vatten och möjligen med lite limejuice. Tillsätt endast piementolikör och lite socker så har vi en Ancient Mariner. Nästan.

Med sin rom och krydda sägs att en Ancient Mariner passar bra en ruggig och ruskig dag när kulingen ligger på och gässen går på vågorna. Den passar perfekt helt vanlig sensommardag här i Sverige med andra ord. Skepp o-hoy!

Senaste åren har bittern varit på ropet. Coctailnerdar över hela världen har vurmat, kokat och hyllat bittern. En flashig cocktailbar som inte har sin egen hemgjorda bitter är inte värd mycket kan det kännas som ibland.

Att det talades om en Angostura-torka i början av 2010 som potentiellt sett skulle ta död på stora delar av cocktailmarknaden gör ju inte att bitterns rykte försvagas på något sätt.

Med allt detta i bakhuvudet blir man lätt lite paff när man hittar ett recept på en drink som kräver nära 3 cl Angostura Bitter. Nästan en tredjedel av drinken består av bitter. Det är så det känns som förolämpning, som en utmaning. Det är snudd på korkat. Det kan ju bara inte fungera.

Trinidad Sour skapad av Giuseppe Gonzalez (Painkiller, Clover Club,Dutch Kills) har nästan skapat en ny klass av cocktails. Drinkar som är så bittra att de inte är bittra längre. Med nästan en tredjedel Angostura Bitter och lika mycket orgeat är det något du aldrig smakat förut.

Det finns bara en sak att göra med den djupröda skapelsen. Greppa bitterflaskan och antag utmaningen. Du kommer inte att bli besviken.