Posts Tagged ‘Teknik’

Hyvlad is är bra is

tisdag, januari 29th, 2013

Lite då och då när man botaniserar i gamla drinkböcker stöter man på referenser till ingredienser som är lite udda. Den vanliga lilla iskuben som ligger i frysfacket var till exempel inte det som de gamla klassiska bartendrarna använde. Ofta är referenser till is givna som "cracked ice", "crushed ice" eller i vissa fall "shaved ice".

Just shaved ice, den hyvlade eller skrapade isen, är något som man inte träffar på särskilt ofta idag. Krossad is eller is i större och mindre bitar är standard och har till och med varit objekt för trendighet men just hyvlad is är inte så vanligt. Troligen beror det på det ganska kalla och våta arbete som krävs för att få fram bra hyvlad is.

För att göra hyvlad is börjar du med att frysa vatten i en burk eller form. En avlagd glassburk, en urtvättad mjölkkartong eller kanske en bakform fungerar fin. Det är inte fel om den stora isbit du skapar blir kantig så den ligger stadigt och så att du får ett bra grepp om den. Storleken på isbiten spelar ingen större roll men du vill att den ska vara relativt stor. Om den har en volym på mellan en halv till en liter så hamnar du rätt.

När isen är väl frusen och det är dags att hyvla is är det bra om isbiten får ligga framme en stund så den är lite mjukare än när den kommer direkt ur frysen.

Ta ett stadigt tag om isbiten. Använd en handuk eller grytlapp för att inte förfrysa handen och för att få ett bättre grepp. Tag sedan en stor, kraftig kockkniv och skär med den lite snett in mot isen. Använd inte för mycket kraft för du vill egentligen inte skära in i isen utan hyvla av tunna lager av is. Det ska bli fin och lätt is nästan som snö som du skrapar av.

Den hyvlade isen har extremt mycket kontaktyta och kyler därför ner den vätska den blandas med väldigt snabbt. Drinkar som ska ha en slushig eller sorbetliknande konsistens gör sig ypperligt med hyvlad is.

Den hyvlade isen går att spara i en burk eller påse i frysen men bäst blir den om du gör den "färsk". Det är slabbigt, det är kallt men vill du få en härlig frappé och slush så är hyvlad is det bästa du kan använda.

Begravd i Mumbo jumbo
Mumifierad med , ,

Lek gärna med elden

fredag, oktober 12th, 2012

Det är ju det där med att man äter med ögonen och att detaljerna gör helheten och sånt där. I drinksammanhang handlar det om att välja rätt glas, att garnera med rätt saker och att dessa saker håller hög kvalitet. En fin garnering kan lyfta en drink från att vara okej till att vara spännande och rolig.

Att servera en tikidrink i en tikimugg ger den givetvis extra stil och finess. Och att servera en tikidrink, som baserar på kokosmjölk och rom, i en kokosnöt är fantastiskt skojigt.

Coconaut av Beachbum Berry är en härlig, rommig drink som både till namnet och innehållet riktigt ber om att få bli serverad i en kokosnöt.

Berrys kreation balanserar lime, kokos och mörk rom till en fin drink. Den rör sig i trakterna av en Piña Colada men är mer mogen och spritig i smaken.

Coconaut
1ozLimejuice
ozMörk jamaikansk rom
4ozKokosgrädde
Mixa med krossad is och häll upp i en cocosnöt, sniffer eller en lämplig tikimugg. Garnera med ananasskiva.
Saxat från Beachbum Berry

Berry rekommenderar också att göra om Coconauten till en Coconaut Reentry genom att garnera den med ett brinnande limeskal. Och vad kunde vara bättre än att garnera en drink med är eld? För att få till ett bra brinnande limeskal tar men en halv lime som blivit utpressad, häller i lite högprocentig rom och tänder på. Rom som Bacardi 151 eller Stroh fungerar fint. Det kan vara en bra idé att lägga i skalet i drinken innan du häller på rom och tänder på.

Kokosnöten, den brinnande limen och doften av lime, rom och kokos gör en Coconaut Reentry till en upplevelse. Det gör att den fina drinken Coconaut blir alldeles fantastisk och spännande.

Begravd i Mixology
Mumifierad med , , ,

Old Timers

torsdag, maj 31st, 2012

En gång i tiden var en cocktail något speciellt, något precist. En Daisy, en Cobbler och en Scaffa var också de speciella drinkar som kunde beställas av den tidens skickliga bartenders. Många av de här gamla drinkarna har idag nästan fallit i glömska. Andra finns kvar som riktiga ever-greens och har blivit synonyma med drinktypen de härstammar ifrån. Idag är också i stort sett alla drinkar en cocktail. Till och med en Singapor Sling och Wiskey Sour är mer cocktails är de är en sling och en sour.

De här drinkarna är kanske inget som man tycker är spektakulärt eller något extra nu för tiden. Men vissa av dem  har överlevt mer än 150 år och det talar om en enkelhet och självklarhet som kan vara väl värd att känna till. Vi ska titta på några av dessa gamla godingar.

Collins


Tom Collins är den mest kända brodern från Collins Familjen. Den görs på gin. En Collins blandas med 2 oz sprit, 1 oz citronsaft och en tesked socker. Detta blandas direkt i ett collins eller högt glas tillsammans med is och toppas med sodavatten. Ofta får lite garnering åka med också.

Crusta


Crustan, speciellt Brandy Crusta, har blivit lite småtrendig senaste åren. En crusta måste ha en stor, riktigt stor twist av apelsin eller citron och ett frostat glas. Maraschinolikör och bitter ska också vara med i mixen. Och sprit givetvis.

Fizz


Alla känner väll till den klassiska Gin Fizzen. Vad du kanske inte vet är att familjen Fizz är tänkt som botemedel mot baksmälla. Sprit, fruktjuice och socker skakas och silas upp i ett högt glas. Sedan kommer det som gör en Fizz till en Fizz, nämligen den fizziga eller kolsyrade ingrediensen. Soda vatten är standarden men allt som är kolsyrat kan användas. Ofta tillsattes äggvita för att få till en fin skumkrona. Med äggvita förvandlas en vanlig Fizz till en Silver Fizz.

Flip


Flips är riktigt gamla och är alltid gjord med ägg. Rena hälsokosten om man ska tro den gamla skolan. Här har spriten förstaplatsen och ofta är det bara ägg, socker och is som gör den sällskap.

Juleps


Julep är stöddiga drinkar med mycket, mycket sprit. Den vanliga Mint Julep är den vanligaste och mest kände men det finns många varianter. En Julep är som en flytande air-condition designad för heta dagar. Det de har gemensamt är att de innehåller massor med sprit, mynta och nästan alltid krossad is. Var tålmodig när du gör en Julep så den fina mintsmaken hinner komma fram ordentligt.

Sour


En Sour har du säkert stött på. Wiskey Sour till exempel. En Sour är en gammal, enkel och effektiv blandning. Den är , som namnet antyder, alltid sur. Sprit blandas med lika delar sött och surt. Nästan alla tycker om en Sour och det här är verkligen en bra drinkfamilj att utgå ifrån när experimentlustan är stor.

Vodka Collins
1tsp Enkel sirap
1ozCitronjuice
2ozGood ol' Sailor Vodka
2ozClub soda
Bygg drinken och toppa med soda vatten. Garnera med apelsinskiva och maraschinokörsbär.

Andra gamla mer eller mindre kända familjer är Cobbler, Cooler, Daisy, Fancy, Fix, Frappe, Highball, Mist, Rickey, Sangaree, Sling, Smash och Swizzle. En del av dem är snudd på bortglömda andra är standards idag. Kanske gör de här gamla enkla recepten sig bäst med annan sprit än just vodka då de lutar sig mycket på smaken i just spriten Men alla varianter är värda att utforska. Pröva några av de gamla, fina recepten och du kommer få en bättre förståelse för hur drinkar komponeras.

 

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , , , , ,

Mosa med medkänsla

fredag, maj 4th, 2012

Ett härligt vertyg använda är den primitivt enkla muddlern. Vi har pratat lite om muddlern när vi pratade om verktyg men muddlern förtjänar lite extra tid i strålkastarljuset.

En muddler ser ut som en liten knölpåk eller basebollträ. De finns i trä och plast och i mängder av olika utföranden.Vilken som är den bästa modellen är helt och hållet en fråga om tycke och smak.

En detalj som är värd att tänka på när man skaffar sig en muddler är att ytan som du muddlar med ska vara relativt slät. Vissa muddlers har en tandad yta och det gör att frukt och kryddor du muddlar blir fullständigt sönderslitna. Det blir bara ett stökigt, kladdigt mos. Med en slät yta pressar du ut juicerna istället för att skapa en hackebiff.

Mosa försiktigt med andra ord. Du vill få fram juicer och oljor. Det är där smaken sitter.

Kryddor som mynta, basilika eller rosmarin kräver speciell omtanke när du muddlar dem. De innehåller ämnen som har en bitter smak, försvarsämnen som har en lite otrevlig smak. Muddlar du försiktigt får du fram de goda oljorna och undviker de hemska (så farligt är det inte) gifterna.

De mest kända muddlade drinkarna är nog Mojiton och Caipirinha. Båda baseras på lime som muddlas tillsammans med socker. Tanken är att få fram de goda juicerna och oljorna ut limen samtidigt som sockret ska lösas upp. Sockret bidrar också med en sandpappereffekt som lockar fram mer av smakerna från limeskalet. Det är två fantastiska drinkar.

Den mesta frukt fungerar att muddla. Lime, apelsin och de andra citrusfrukterna är givna. Bär av olika slag  är utomordentliga att mudla och innhåller mängder av läcker saft. Gurka, ananas, örter av olika slag, päron och melon är också utomordentliga att muddla och kan ge en riktigt fruktig och fräsh grund till en drink.

Melon Moonshiner
ozGrenadine
1ozClub soda
1stänk Angostura bitter
ozGood ol' Sailor Vodka
2ozVattenmelon
3stLimeklyftor
5stänkes Pernod
Lägg melonen och limen i glaset. Häll över grenadine, Pernod och bitter. Muddla ordentligt så att melonen blir så gott som flytande. Fyll med is och häll över vodka. Rör om ordentligt. Toppa med soda vatten och garnera med en bit melon och sugrör.
Flamingo Fred Original

Muddlern är alltså ett verktyg som trivs med frukter och färska örter. Men den kan mer än så. Att krossa några isbitar gör du lätt direkt i handen med hjälp av ett distinkt slag från din muddler. Men det är givetvis att mosa som är muddlerns huvuduppdrag. Den lockar fram färsk juice och det är alltid en bra grund till en god drink.

 

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , , , ,

Körsbärs bomber

tisdag, mars 13th, 2012

Nu har vi skakat och rört och var duktiga och teoretiska på alla möjliga sätt. Juicer och verktyg och det ena och det andra har vi pratat om och prövat på. Det är kanske dax att lägga skolboken (bloggen?) på hyllan en liten stund och pröva själv.

Att pröva drinkar från nya och gamla drinkböcker är en föredömlig sysselsättning. Men att låta alla böcker ligga och laborera lite själv är nästan ännu roligare. Speciellt när man får till det och får ihop en välbalanserad och välsmakande drink.

Jag har flera gånger försökt få fram en drink som har en fin smak av körsbär. Många gamla cocktails har körsbärlikör eller brandy som ingrediens och det har gjort mig nyfiken. Maraschino-körsbär från Luxardo är också en sån ingrediens som gör att man vill ha mer, mer, mer. Men gång på gång har jag mixat, blandat och helt klart misslyckats. Jag har prövar olika körsbärslikörer och brandys men inte förrän jag fick händerna på en flaska dansk Cherry Heering kom den rätta smaken av körbär fram.

När man ska free-styla kan några få teorier vara bra att ha i huvudet. Ett sätt att få till det är börja med en drink man tycker om och utveckla den. Ta en Daiquiri till exempel, den är enkel och lånar sig väl till experimentering. Den ligger nära den gamla härliga formulan som också är bra att känna till när man ska mixa och blanda. En sur, två söta, tre starka och fyra svaga var stilen på 1700-talet och det håller än idag. Följer du den formulan eller låter det sura och söta byta plats så kommer du nästan alltid rätt. Använd mycket is. Färsk juice ska det vara och givetvis bra sprit. Har du dessa enkla regler i huvudet så kommer du klara dig fint när det ska laboreras.

Cherry Rambler
½ozApricot Brandy
½ozGrenadine
½ozVaniljsirap
1ozCherry Heering
1ozLimejuice
2ozGood ol' Sailor Vodka
2stänkes Peychaud's Bitters
Skaka våldsamt med is och sila upp i ett kylt högt glas. Garnera med en limetwist och körsbär.
Flamingo Fred Original

Min körbärskreaton blev som sagt helt okej till slut. Apricot Brandy, en annan klassisk ingrediens, gav till sammans med Heeringen en fin fruktig smak. Vaniljsirap och greandine är alltid trevligt och bidrar med smak samtidigt som de ger sötma. Det blev inte illa och med bra smak av körsbär. Ett lyckat experiment helt enkelt. Nu kan jag ta fram böckerna igen.

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , , , ,

En salig röra

fredag, februari 17th, 2012

Det ”andra” sättet att blanda drinkar och det sätt som anses lite finare och lite proffsigare är röra drinken. Den här metoden lämpar sig bäst för klara drinkar som inte innehåller tyngre ingredienser som mjölk och kokos eller juicer. Tanken är att när du rör din drink så blir den kyld och blandad utan att fyllas av små luftbubblor som ger ett grumligt intryck.

För att röra din drink behöver du en burk, en sked eller lämplig pinne och givetvis bra is. En vanlig glasburk eller liten tillbringare fungerar utmärkt. Likaså kan en sked eller ätpinne fungera att röra om med. Isen bör vara isbitar så de inte späder din drink för mycket och för snabbt. En sil är bra att ha men inget måste.

Något som kan vara värt att investera i om du gör mycket cocktail är en barsked. Dessa finns överallt på internet och brukar dyka upp på seconhandbutiker. De är sällan dyra. En riktig så kallad julepstrainer (se bilden) kan också vara bra att ha. En sån gör det enkelt att hälla upp din cocktail.

Vill du var proffsig och är beredd att lägga en slant kan du skaffa dig ett riktigt rörglas. Dessa är gjorda just för att röra cocktails i och är ofta tunga, stadiga och erbjuder ett bra grepp.

Tekniken för att röra drinkar är enkel men handgreppet kan kräva lite övning. Principen är att isbitarna och drinken ska glida runt som en virvelström. Lugnt och fint. För att få till en sån vortex håller du skeden ungefär som du håller en penna och låter den snurra i handen när du rör. Bladet på skeden pekar då alltid inåt och skedens skaft rör sig mot burkens/rörglasets ytterkant. Du vispar alltså inte drinken utan rör allt runt, runt, fint, fint. Luftbubblor är det du vill undvika. Precis som när du skakar en drink så behöver du ha lite känsla för feeling när du avgör hur länge du ska röra. Ungefär 15-20 sekunder brukar vara lagom.

Att röra en cocktail är elegant och sofistikerat. Klassiska cocktails är ofta rena, klara och just eleganta. Därför är den lilla ritualen du utför med skeden, glaset och isen så härlig och väsentlig.

 

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , , ,

Kokosnöten

torsdag, februari 9th, 2012

En juice som kräver ett litet extra omnämnande och som egentligen inte är en juice är kokosmjölk. Extremt tropisk i sin smak och lite av en klycha men med en smak som inte går att ersätta.

I tropiken, där färska kokosnötter hör till vardagen, används cocosmjölk i flera former. Kokosvatten, som är den vätska som fins i kokosnöten dricks gärna färsk. Den har en mild och frisk kokossmak.

Kokosmjölk och kokosgrädde är två varianter av samma sak. Den ena är tjockare och den andra lite tunnare. De framställs både genom att man river fruktköttet från kokosen och pressar det. Grädde är den feta, rika vätskan som man får fram. För att tillverka kokosmöjlk får fruktköttet dra i varmt vatten och presse sedan. Detta ger också en rik vätska men den är ändå betydligt lättare än kokosgrädden.

Det vi vanligen hittar här i Sverige är konserverad kokos och denna är oftast en kombination av mjölk och grädde. Ibland kan man märka hur grädden har separerats från vatten i en konservburk. Detta är inget fel utan en naturlig process. Antingen kan man nyttja effekten och ta till vara på grädden som gör sig utmärkt i drinkar eller så skakar man burken kraftigt för att få tillbaka krämigheten.

Kokos finns också i pulverform. Detta är torkat fruktkött som blivit mald. En del tikidrinkar kräver kokospulver så det kan vara bra att ha hemma.

Den legendariska baren Tiki-Ti använder sig flitigt av något som heter cocossnö. Det är en produkt som är en blandning mellan socker, mjöl, kokos, ägg och lite annat. Det ska ge en krämigare Pina Colada utlovar producenteten. Ett substitut till denna mystiska produkt skulle kunna vara kokospulver, äggvita och lite socker. Eller tjock, fin kokosgrädde.

Chi Chi
1ozCocnut cream
2ozVodka
5ozAnanasjuice
Kör i mixern i fem sekunder tillsammans med 2 dl krossad is. Häll upp och garnera med cocktailbär och en ananasbit.
Saxat från Don the Beachcomber

Vilken sorts kokos du än är ute efter så är det värt att lägga några extra kronor för att få en hög kvalitet. De billigaste varianterna du hittar på thai- och kinaaffärer är inte så bra och kan ha en lite unken bismak. Satsa på kvalitet. De drinkar som har kokos i sig tar oftast mycket smak av kokosen och därför är det viktigt att den smakar tropiskt läckert.

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , , , ,

Juicen gör susen

fredag, januari 27th, 2012

Juicer är, tycker jag, en jätteviktig del av drinkblanding och mixologiande. Vi har nämnt vikten av juice förut men det kan inte sägas nog många gånger.

Fruktjuice har två huvudsakliga uppgifter i din drink. Att tillföra syra (eller surhet) och givetvis smak. Citron- och limejuice är de vanligaste syrorna som både tillför en härlig zing, smak till din cocktail och även dämpar av alkoholsmaken. Lime- och citronjuice måste pressas färsk. Inga substitut kommer i närheten av äkta vara. Se med andra ord till att alltid ha några citroner och gott om lime hemma.

Och för att få fram den goda, fina, färsta juicen behöver du givetvis en bra juicepress. Den klassiska sortens juicepressar där du helt enkelt pressar en halv apelsin, citron eller liknande mot en räfflad spets är enkel och oftast väldigt billig. De kan vara lite långsamma och tungjobbade men ger oftast ett bra resultat. En elektrisk press eller centrifug är ett trevligt alternativ om du har några kronor att spendera. Samma sak gäller med mekaniska pressar av pelar- eller mexikansktyp. Dessa finns dyra och billiga. Dyra är jättebra och billiga vill du inte ha.

En variant som jag tycker mycket trevig är “elbow pressen” som ser lite ut som en stor nötknäppare. Den finns lite olika varianter och är ganska vanlig på butiker och närshoppar. En låter dig enkelt och relativt kladdfritt pressa ut juice. Den gör sig vädigt bra för att pressa juice direkt i ett mätglas eller liknande. Elbowpressen är snabb, enkel och prisvärd.

Andra fruktjuicer som ananas, tomat, mango och passionsfrukt tillför mer smak och färg än syra. Har du möjlighet att pressa dessa färska så är det givetvis fantastiskt men här fungerar färdiga produkter bättre som substitut och tyvärr så har vi ju det klimat vi har. Man skulle lite förenklat säga att ju surare juicen är ju viktigare är det att den är alldeles färskpressad.

Det viktiga med fruktjuicer som du köper i förpackning är givetvis att hålla kolla på mängden faktisk fruktjuice. Du vill inte ha sötningsmedel och annat onödigt. Så ren juice som möjligt ska det vara. Håll kolla på om det är “juice” du köper eller om det är “nectar” eller bara någon slags “dryck”. De flasta drinkrecept förutsätter att du använder osötade juice när de anger innehållsmängd. Sötad juice kan alltså förstöra balansen i en drink.

När det gäller fruktjuicer så ska du inte underskatta billigare no-name-märken. Dessa har oväntat nog ofta mindre tillsatser i sin juice. Det samma gäller givetvis också för ekologiska märken som Kung Markatta. Dessa fokuserar på kvalitet och godhjärtade produkter och det är just sånt som ger din drink det där lilla extra.

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , , ,

Torrskaka dig till lycka

onsdag, januari 18th, 2012

Låt oss skaka vidare. Att skaka drinkar är som sagt det vanligaste och enklaste sättet att blanda ihop en drink om man bortser från byggda drinkar. Att bygga en drink innebär att man helt enkelt häller upp ingredienserna i glaset, oftast över is, och rör om lite försiktigt. Detta lämpar sig givetvis bäst för groggliknanade drinkar av vodka-tonic-typ.

När man får tyngre och fler ingredienser är skakning ibland nödvändigt.

Många klassiska cocktails har ägg som ingrediens. En gång i tiden var ”flippen” en mäkta populär och den har just ägg som en hörnsten. En riktigt fizz ska också ha ägg som ingrediens för att få ett fint skum.

Just skum är en effekt som du kan få fram när du skakar. Äggvita och ananasjuice ger ett fint skum när de blir ordentligt skakade. Äggvitan ger också en len textur på drinken som är mycket trevlig. Grädde kan också ge en fin och fluffig textur till din drink.

Ett knep som används när man ska skaka en drink med tyngre ingredienser som ägg, tjock kokosmjölk eller grädde är den så kallade torrskakningen. Tanken är att de tyngre, tjockare ingredienserna har det svårt att bli ordentligt blandad och därför behöver lite extra skjuts på vägen. Där av torrskakningen.

Polynesia Vodka Cocktail
¼ozLimejuice
½Äggvita
1ozPassionsfruktssirap
ozGood ol' Sailor Vodka
Skaka våldsamt med is och sila upp i ett kylt cocktailglas.

För att torrskaka, som inte alls är torrt, häller du dina ingredienser i shakern men tillsätter ingen is. Du stänger shakern och skakar som en vilde i 10-15 sekunder för att riktigt blanda ut och emulsifiera drinken. Detta blir lättare när ingredienserna inte är iskalla. När detta är gjort så tillsätter du is och skakar igen i vanlig ordning. Resultatet blir en härlig, iskall och fluffig drink.

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , , , , , , , ,

Skakad och inte rörd

lördag, januari 7th, 2012

Den avgörande skillnaden mellan att röra eller skaka en cocktail handlar om hur den ser ut i slutändan. En cocktail som skakas blir grumlig på grund av att små, små luftbubblor fångas i den. Detta påverkar inte smaken men förstör presentationen på klara cocktails. Tummregeln är att om din drink innehåller ingredienser som är grumliga (juice, mjölk, ägg) så ska du skaka den. Innehåller den endast klara ingredienser så ska du röra den.

Att skaka cocktail är det vanligaste och det lättaste sättet att blanda en drink. En shaker är ett måste i baren så skaffa en så fort du kan.

Den vanligaste shakern man stöter på är den klassiska Cobbler Shakern. Den är tredelad och kallas också ofta för en tredelad shaker eller Three Piece Shaker. Den här sortens shaker har en inbyggs sil vilket gör den smidig att arbeta med. Om kvaliteten är hög så är det en mycket bra shaker som är kompakt, tålig och enkel att arbeta med för både proffs och amatörer. Tyvärr finns många shakers av den här typen som är dåliga, där delarna inte passa ihop så bra som de borde, och dessa bör verkligen undvikas. Gör du mycket klassiska cocktails är en tredelad shaker att rekommendera.

Den ”andra” sortens shaker är Boston Shakern. Den består av två delar. En av metall och en av glas. På vissa varianter matchar metallkoppen med glas av standardtyp vilken är smidigt i stressiga barer. Då slipper bartendern ett par moment och spar därmed tid. Detta är kanske inte så viktigt för hemmamixaren men kan vara en trevlig bonus.

En Boston Shaker kan vara lite svår att jobba med. Det krävs ett visst handgrepp för att sätta ihop och (framför allt) öppna shakern. Får man in snitsen är det dock en smidigare shaker än Cobbler Shakern även om den ibland kräver separat sil. En stor nackdel med Boston Shakern är dess glasdel. Denna kan gå sönder och det är givetvis ingen rolig historia. Till vissa modeller kan man dock köpa nya glas om olyckan skulle vara framme. Glasdelen kan också användas om du ska göra en rörd cocktail och det är ju praktiskt. Boston Shakers finns i riktigt stora varianter och gör du fruktiga tiki-drinkar så ska du en sån du ska ha.

För att använda Boston Shakern sätter du ihop delarna så att glasdelen står lite snett i metalldelen och ger den en smäll. Med hjälp av trycket och kylan från isen hålls shakern ihop när du skakar. För att få upp shakern ger du metalldelen en distinkt smäll där glasdelen och metalldelen skiljs åt. Detta bryter vakuumet och gör att du enkelt kan öppna shaker.

En tredje variant av shaker är den ovanligare Franska Shakern. Den är som en Boston Shaker med en liten, svängd metallkopp istället för glasdelen (det finns också Boston Shakers med två metalldelar). Dessa är smidiga och tåliga och är ett bra alternativ till en Boston Shaker. Även denna shaker kräver en sil.

Och vad är det då för sil man ska ha? Det finns två varianter, och en bonus. Den ena silen är en Julep Strainer och den andra är Hawthorne Strainern. Julep-varianten används primärt i rörglas och är utformade lite som en gammal hederlig isskopa.

Hawthorne Strainern ser ut lite som något som man kan göra sig rejält illa på. Den har en metallspiral som löper runt kanten och denna gör att den passar tight och fint i nästan vilket glas som helst. Men denna fiffiga sil kan du skaka drinken och sen sila den direkt ur en av boston-shakerns delar. Snabbt, smidigt, enkelt. Och du kommer inte göra dig illa. Med en Boston Shaker kan man också få till en liten springa mellan de två delarna och sila ut innehållet genom denna. Det är bonusen.

Ibland ser man bartenders använda både en sil i shakern och en extra sil som ser ut som en vanlig tesil. Detta kallas för att dubbel sila eller "double strain" på engelska. Detta gör man för att få en drink utan bitar eller fruktkött.

Det finns många mycket fina gamla shakers som är rena konstverken. Allt från fantasifulla glaskreationer till praktiska funkismätglas till rena skulpturerna i metall. Detta kan vara lika mycket ett tjusigt samlarobjekt som ett verktyg i baren.

Oberoende av vilken shaker du har så är det viktigt att du skakar ordentligt, frenetiskt när du skakar din drink. Ha glasdelen på Boston Shakern uppåt. Du ska jobba när du skakar och du ska inte sluta förrän då håller på att frysa händerna av dig. Givetvis beror hur mycket och länge du ska skaka på vilken drink du gör och hur din is är. Men oftast ska du skaka längre än du tror, och våldsammare. Målet i din skakning ska alltid vara den sägenomspunna Japanese Hard Shake.

Begravd i Good ol' Sailor
Mumifierad med , ,